Ombytligt

Mitt jobb är minst sagt av skiftande karaktär. Även om fokus är maktskifte den 17 september, så får jag göra utryckningar av varierande slag. Idag till exempel var jag på detta ställe och levererade verktyg. (då menar jag hjälpmedel för en borgerlig valseger)

Jag blir glad...

...av att komma hem efter en lång arbetsdag. Det som gjorde mig ännu mer glad idag, var att grannens solros hälsade mig välkommen. Tack grannen!

Vid frukostbordet

I morse när vi åt frukost upptäckte min man att jag hade tagit på mig t-shirten ut-och-in. (visserligen var det min träningströja....) Han sa att lovade att han skulle ta hand om mig när jag blir gammal. Jag svarade honom att han inte får glömma bort att jag gillar Daim och att jag absolut måste få Daimen utan att "innerplattan" innanför chokladöverdraget är bruten eller trasig.

Vår katt...

...tror att han är en hund. Enligt mina referensramar så är det hundar som apporterar och inte katter. Men Mårrgan han springer och hämtar papperstussar som Skorpan kastar och lägger vid hennes sida för att hon ska kasta igen....och igen.....och igen....och igen......

Min dag idag

Idag är det de vänsterhäntas dag. Jag firar det med vaniljfudge och ogräsrensning.

Aha-upplevelser

Det här med aha-upplevelser är speciellt. Att man får ganska många när man är ung är ju helt rimligt. Sen klingar de av i antal ju äldre man blir. Häromdagen hade jag en.... Jag har i hela mitt liv trott att växten heter Grodblad. När jag var liten tyckte jag till och med att bladen liknade små grodor. Jag har egentligen aldrig haft anledning att ifrågasätta namnet.....tills en dag då min man och jag rensade ogräs. Min man var tvungen att i den av mig lånade på boken på biblioteket om ogräs visa att växten heter Groblad och inget annat.



Min näst senaste aha-upplevelse är att jag har tills ganska nyligen trott att en viss typ av tv-program hette Dockhus-såpa. Men vartefter folk talade om dessa tv-program insåg jag att det var en typ av dokumentär och alltså hette dokusåpa...

Men när jag ändå är i farten kan jag berätta om min kompis som väldigt länge trodde att det fanns ett ämne som hette järnberikat och som ingick i Corn Flakes. Hon var många år över tjugo innan hon förstod att Corn Flakes var berikade med järn.

Sen är det ju det här med Stilleben. Hur gammal var du när du när uttalde det rätt?

Ja, sen har vi det här med litteraturkanon som inte ens nyhetsuppläsarna på P1 uttalar rätt.

Barnarbete

Idag har Skorpan hjälpt mig på jobbet.

Jag behövde en förstasida till vårt regionalpolitiska handlingsprogram. Med kameran i högsta hugg promenerade Skorpan iväg till parken, hon kom tillbaka med 51 tagna bilder. Jag valde den här bilden, gjorde om den till svartvit och satte dit vår logotype. Som belöning - för väl utfört arbete - fick fotografen ha sitt namn med på programmets förstasida. Det är bäst att inte överdriva utgifterna på lönekontot. Jag har hört att det är i högkonjunktur som man ska dra åt svångremmen.

En kul tur

Världens minsta apa träffade jag vid lunchtid i idag.




Åh vad det är bra med valfrihet, och danskarna har insett vad det betyder med valfrihet för individen. Tre hungriga svenskar anländer till Nyhavn i Köpenhamn på fredagseftermiddagen och vill äta en god lunch - vilket vi också gör. Men brödkorgen som ställs på vårt bord symboliserar verkligen vår familjs olika smakinriktning vad det gäller bröd.
Min mans bröd ska helst kunna slinka ner i magen utan att han behöver tugga det, så fint mjöl som det bara går att mala ska det vara. Skorpan å sin sida vill ha det mittemellan, tuggbart och inte för grovt. Ja, och vad som framgår av blandninngen i korgen så finns det bara ett sorts bröd kvar till mig - danskt rågbröd. När man har ätit upp sin brödskiva tror man att allt finns i magen, men icke... för efter ett tag upptäcker man ett linfrö eller ett halvt solrosfrö någonstans gömd bakom en tand eller annat skrymsle i munnen och gör sig påmind. Men uj uj uj (som de säger i Närke) vad gott det är!





Hit vill jag, och då får de helst spela Barberaren i Sevilla.

3,2 mil = 1 timme och 15 minuter

Idag började jag min dag med att läsa fem tidningar(inte alla rader och inte serierna). Det ingår i mitt jobb ska jag väl tillägga. Detta gör, kan man tycka, att jag blir hyggligt uppdaterad på vad som är aktuellt. (Men ni ska inte tro att jag för den sakens skull vinner över min man i DN:s nutidstips som dyker upp varje fredag...)

När trycksvärtan var avtvättad, cykelbyxorna påtagna, hjälm knäppt och mina tuffa svarta cykelvantar påtagna, gränslade jag min Bianchi och gav mig iväg på en morgonrunda.

Eftersvettnigarna hade inte riktigt lagt sig när jag kom till jobbet, men det beror nog mer på årstiden än min övervikt - eller båda.